AI i marknadsföring: Vad får ni göra med kunddata, profilering och AI-innehåll?
Kort svar
AI för texter och kampanjer utan personuppgifter är minimal risk. Använder ni kunddata för segment och personliga erbjudanden är det profilering: ni behöver en rättslig grund, ska informera kunderna, och de kan alltid säga nej till direktmarknadsföring. Elektronisk marknadsföring kräver i regel samtycke. AI-bilder och video som liknar verkliga personer eller händelser (deepfakes) ska märkas från den 2 augusti 2026. Och AI som manipulerar människor till beslut som skadar dem är förbjuden.
Lösningar
Se hur GoalCube används för e-handelskunder, prenumeranter, givare och influencersamarbeten.
Så gör ni
- Skilj innehåll från kunddata.Texter och bilder kräver inga personuppgifter.
- Kontrollera rättslig grund och samtycke.För profilering och e-post.
- Skicka segment, inte namn.AI:n behöver inte veta vilka kunderna är.
- Märk deepfakes.Från den 2 augusti 2026.
- Undvik mörka mönster.Manipulation som skadar är förbjuden.
Det här säger lagen
- Artiklarna 21 och 22 i dataskyddsförordningen (GDPR)
- Rätt att invända mot direktmarknadsföring; profilering.
- Artiklarna 5 och 50 i AI-förordningen
- Förbud mot skadlig manipulation; märkning av deepfakes.
- Artikel 13 i direktiv 2002/58/EG (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation)
- Samtycke till elektronisk marknadsföring. I Sverige finns regeln i 19 § marknadsföringslagen.
Frågor och svar
Måste AI-texter i nyhetsbrev märkas?
Inte i regel. Märkningskravet gäller deepfakes och text om frågor av allmänt intresse utan mänsklig redigering.
Får vi använda AI för att förutsäga vem som kommer att köpa?
Ja, med en rättslig grund och information till kunderna. Det är profilering.
Källor
Skriven av GoalCubes redaktion. Senast uppdaterad 11 oktober 2026. GoalCube hjälper er att följa AI-förordningen och GDPR. Det är inte juridisk rådgivning.
Bli en av de första.
Vi räknar med att lansera i november 2026. Anmäl er, så hör vi av oss när ni kan komma igång.