Gå till innehållet
Meny
SV

Vad är EU:s AI-förordning (AI Act) – och vad betyder den för ert företag?

AI-förordningen förklaradSenast uppdaterad 4 min läsning

Kort svar

AI-förordningen (förordning (EU) 2024/1689, på engelska AI Act) är EU:s regler för artificiell intelligens. Den gäller både för dem som utvecklar AI och för företag som använder AI i arbetet – även små. Reglerna beror på risken: viss AI är förbjuden, viss är högrisk med många krav, chattbottar och AI-innehåll ska märkas och resten är minimal risk. För de flesta företag betyder det i dag: ge de anställda AI-kunnighet, använd ingen förbjuden AI, märk chattbottar och förbered er på kraven för högrisk-AI från den 2 december 2027.

AI-förordningen på en minut

AI-förordningen är en EU-förordning. Den gäller direkt i alla EU-länder, utan att varje land behöver skriva en egen lag. Den reglerar AI efter hur stor skada den kan göra – inte efter vilken teknik som används.

Lagen skiljer mellan två roller:

  • Leverantörer utvecklar AI och släpper ut den på marknaden, till exempel OpenAI, Anthropic, Microsoft eller ett företag som bygger en egen AI-funktion.
  • Tillhandahållare använder AI i arbetet. Det är nästan alla andra företag – även ert, om de anställda använder ChatGPT, Claude eller Copilot.

De fyra risknivåerna

Nivå Exempel Vad behöver ni göra?
Förbjuden Känsloigenkänning på arbetsplatsen, social poängsättning Låt bli
Hög risk Rekrytering, personalärenden, kreditprövning, utbildning Mänsklig tillsyn, loggar, information till berörda (från den 2 december 2027)
Begränsad risk Chattbottar, AI-genererade bilder och deepfakes Berätta att det är AI (från den 2 augusti 2026)
Minimal risk Utkast till mejl, sammanfattningar, översättning AI-kunnighet och sunt förnuft

Testa själva hur en AI-användning klassificeras:

GoalCube AI MapFiktiva data
Vad ska AI:n användas till?
Minimal risk

Godkänns automatiskt enligt era regler. Medarbetarna behöver tillräcklig AI-kunnighet (artikel 4).

Begränsad risk

Användarna ska kunna se att de pratar med en AI (artikel 50). GoalCube har en färdig text som ni kan använda.

Hög risk

Rekrytering står i bilaga III. En människa bekräftar användningen innan AI:n får data och beslutar i varje ärende (artiklarna 14 och 26; artikel 22 i GDPR).

Förbjuden

Känsloigenkänning på arbetsplatsen är förbjuden (artikel 5). GoalCube hjälper inte till med det.

Exemplet är förenklat. I GoalCube svarar ni på några få frågor, och klassificeringen följer fasta regler.

Förenklat exempel. I GoalCube följer klassificeringen fasta regler.

Vad gäller redan?

Förbuden och kravet på AI-kunnighet har gällt sedan den 2 februari 2025. Reglerna för AI-modeller för allmänna ändamål som GPT och Claude har gällt för leverantörerna sedan den 2 augusti 2025. Kraven på att märka chattbottar och AI-innehåll gäller från den 2 augusti 2026. Se alla datum i artikeln om AI-förordningens tidplan.

Och GDPR då?

AI-förordningen ersätter inte dataskyddsförordningen (GDPR). Använder ni AI på uppgifter om kunder, anställda eller leverantörer måste ni också följa GDPR: en rättslig grund, så lite data som möjligt, ett personuppgiftsbiträdesavtal (PUB-avtal) med AI-leverantören och koll på överföringar utanför EU. Läs mer i Får vi använda ChatGPT, Claude eller Copilot på personuppgifter?

Så gör ni

  1. Skriv ner hur ni använder AI.Vilka verktyg använder ni, och till vad? Ett AI-register är grunden för allt annat.
  2. Bedöm risken för varje användning.De flesta uppgifter är minimal risk. Rekrytering, personalärenden, kredit och utbildning kan vara högrisk.
  3. Stoppa det förbjudna.Till exempel känsloigenkänning på arbetsplatsen och social poängsättning.
  4. Ge de anställda AI-kunnighet.En kort introduktion anpassad till arbetsuppgifterna – och skriv ner vem som har fått den.
  5. Märk chattbottar och AI-innehåll.Från den 2 augusti 2026 ska människor kunna se att de pratar med en AI, och deepfakes ska märkas.
  6. Förbered er på högrisk.Använder ni AI till exempel i rekrytering ska en människa ha tillsyn, loggar sparas och berörda informeras från den 2 december 2027.

Det här säger lagen

Förordning (EU) 2024/1689 – AI-förordningen
Trädde i kraft den 1 augusti 2024 och börjar tillämpas stegvis fram till 2030.
Artikel 3 i AI-förordningen – definitioner
Definierar bland annat AI-system, leverantör och tillhandahållare (företaget som använder AI under eget ansvar).
Förordning (EU) 2026/1744 – digital omnibusförordning om AI
Ändrar AI-förordningen: reglerna för högrisk-AI skjuts upp och kravet på AI-kunnighet justeras.

Frågor och svar

Gäller AI-förordningen för små företag?

Ja. Det finns inget undantag för små företag som använder AI. Kraven är dock små om användningen är enkel – och små företag får lägre tak för sanktionsavgifter och enklare dokumentation.

Gäller AI-förordningen om vi bara använder ChatGPT?

Ja. Ni är tillhandahållare när ni använder ett AI-system i arbetet. Ni måste åtminstone se till att de anställda har AI-kunnighet och undvika förbjuden användning. Använder ni ChatGPT till högriskuppgifter gäller fler krav.

Vad är skillnaden mellan AI-förordningen och GDPR?

GDPR handlar om personuppgifter. AI-förordningen handlar om själva AI:n och riskerna med den. Använder ni AI på personuppgifter gäller båda.

Har AI-förordningen skjutits upp?

Delvis. Den digitala omnibusen sköt upp reglerna för högrisk-AI till den 2 december 2027 (bilaga III) och den 2 augusti 2028 (bilaga I). Förbuden, AI-kunnighet och transparenskraven gäller redan.

Källor

Skriven av GoalCubes redaktion. Senast uppdaterad 11 oktober 2026. GoalCube hjälper er att följa AI-förordningen och GDPR. Det är inte juridisk rådgivning.

Bli en av de första.

Vi räknar med att lansera i november 2026. Anmäl er, så hör vi av oss när ni kan komma igång.

Läs också